Glaser-Müllerisk filmkonst m.m

Någon mer än jag som lagt märke till vinterns fullkomligt brutala antågande, såhär i slutet av januari? Svinkallt är det i alla fall.  Och mörkt. Och halt. Och söndag. Ni förstår vart jag vill komma.
Ett sätt att råda bot på den veckomässiga mikrodepressionen är att slå sig ned framför Robert Lillhongas Villa Thalassa och förundras över hur otroligt mycket man kan hinna med att filma på en helg eller bara njuta av alla sköna hintar till kulturarbetarskaran (70-talisterna). Här kan man läsa mer om Lillhongas egenförfattade manifest för hur man går till väga för att göra långfilm på blott tre dagar. Kanske kommer vi i framtiden att se fler filmer ur samma genre.  Det känns i alla fall hoppfullt när människor i en armbågsvass bransch predikar större tillgänglighet till filmmediet och dessutom hinner vara ödmjuka.

Om det nu inte skulle hjälpa att kolla på skrattfilm för att bli kvitt söndagskänslorna så  dukas det lite tyngre artelletiet upp på Lagerhuset mellan kl 21 och 01. Kom och gunga på dansgolvet till reggaetoner. Oh yes! Här tänker i alla fall jag ladda upp inför en kommande veckans stillasittande.

Och en sak till. Nu har fantastiska Gorki Glaser- Müller debuterat som långfilmsregissör officiellt också. Efter ett idogt kämpande med något som började som ett experimenterande och under vad han själv beskriver som ”fattiga omständigheter ” fortsatte skapandeprocessen och resulterade i en långfilm (med stöd från bland annat Film i Västs nya satsning på långfilmsdebutanter).
Resultatet, En gång om året, är en modern kammarfilm som för tankarna till Scener ur ett äktenskap men tar oss med sitt unika filmgrepp in i en alldeles egen värld, på en resa genom tvåsamhetens dilemman, där nyanserna av historien är minst lika många och detaljerade som kärleksparets sätt att omfamna varandra.  Skådespelarna Michalis Koutsogiannakis och Gunilla Röör gör båda fantastiska rollprestationer och serverar oss filmkonst av hög rang. Missa inte!
/Lisa

One way of dealing with the weekly, micro-depression, (here called Sunday anxiety) is to sit down in front of Robert Lillhongas movie Villa Thalassa and marvel at how much you can catch on film with only a weekend to set everything or just enjoy the many hilarious hints to cultural workers. Here you  can read more about Lillhongas manifest on how to make feature films in just three days. Maybe we will see more films from this genre in the future. It’s at least a hope to me when people in such a competition-oriented industry preaches greater accessibility to the medium of film and also have time to be humble.

If you prefer dancing to beat the sunday-feelings you are more than welcome to Lagerhuset between 21-01. Reggea it is!

And one more thing. Now the great moviemaker (frequent guest at GIFF) Gorki Glaser-Müller debut as feature film director official. After a laborious struggling with something that started as an experiment and during what he himself describes as “poor conditions” continued the creative process and resulted in a feature film (with support from, among others Film I Väst’s new focus on feature film debutants).
The result, Once a year, is a modern chamber film that brings the thoughts to Bergman’s Scenes from a Marriage. Actors Michalis Koutsogiannakis and Gunilla Röör, both phenomenally playing, serve us cinematography of high rank. Do not miss out!
/Lisa

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s